I alla anställningar, oavsett bransch eller roll, finns en osynlig men juridiskt bindande skyldighet: lojalitetsplikt. Det är en del av den svenska arbetsrätten, och gäller för alla anställda – från timanställd till vd. Men trots att den är så central, är det många som inte vet vad den egentligen innebär.
Här går vi igenom varför lojalitetsplikten finns, vad som räknas som ett brott mot den, och varför det kan få stora konsekvenser – både för arbetsgivaren och för den som bryter mot den.
Denna sida innehåller:
Vad är lojalitetsplikt?
Lojalitetsplikten är en tyst skyldighet som följer med varje anställning. Den innebär att den anställde ska agera i arbetsgivarens intresse, visa återhållsamhet och inte skada verksamheten – varken avsiktligt eller genom oaktsamhet.
Det handlar inte om att alltid hålla med arbetsgivaren, utan om att:
- Inte agera illojalt mot företaget
- Inte sprida information som kan skada
- Inte konkurrera med sin arbetsgivare
- Inte tala nedsättande om företaget i offentliga eller känsliga sammanhang
- Skydda arbetsgivarens intressen även efter anställningens slut, i vissa fall
Varför finns lojalitetsplikten?
Syftet med lojalitetsplikten är att upprätthålla förtroendet i anställningsförhållandet. Arbetsgivare delar ofta med sig av känslig information, affärsstrategier, kundlistor, interna system och annat som kan vara avgörande för företagets framgång. För att det ska vara möjligt krävs att det finns ett ömsesidigt ansvar och tydliga gränser.
Lojalitetsplikten gör det möjligt att samarbeta på ett öppet och effektivt sätt – utan rädsla för att information eller resurser missbrukas.
Vad räknas som brott mot lojalitetsplikten?
Att bryta mot lojalitetsplikten kan ske på flera sätt – ibland medvetet, ibland av okunskap. Här är några exempel på beteenden som kan räknas som lojalitetsbrott:
- Sprida företagsintern information
Att vidarebefordra, kopiera eller tala om interna uppgifter – exempelvis strategier, priser, kundlistor eller affärsplaner – till utomstående kan allvarligt skada ett företag. - Uttalanden i media eller sociala medier
Att tala illa om sin arbetsgivare i offentliga forum, bloggar eller sociala medier kan anses illojalt, särskilt om det får spridning eller påverkar företagets anseende. - Konkurrerande verksamhet
Att starta, medverka i eller hjälpa en konkurrent medan man fortfarande är anställd är ett tydligt brott mot lojalitetsplikten – även om det sker utanför arbetstid. - Felaktig hantering av arbetsmaterial
Att behålla dokument, systeminloggningar, filer eller verktyg efter anställningens slut – eller att använda dem i annan verksamhet – strider mot lojalitetsplikten. - Negativa uttalanden inför kunder
Att ifrågasätta företagets ledning, tjänster eller riktning inför kunder eller samarbetspartners kan allvarligt skada företagets relationer – och anses som illojalt beteende.
Konsekvenser av att bryta mot lojalitetsplikten
Att bryta mot lojalitetsplikten kan få flera allvarliga konsekvenser för den anställde:
Uppsägning eller avsked
I mildare fall kan det leda till uppsägning. Vid allvarligare fall, exempelvis illojal konkurrens eller läckor av företagshemligheter, kan det leda till avsked – alltså omedelbart avslut av anställningen utan uppsägningstid.
Skadeståndskrav
Om arbetsgivaren lider ekonomisk skada till följd av ett lojalitetsbrott kan den anställde bli skadeståndsskyldig, i vissa fall med betydande belopp.
Förlorat rykte och framtida möjligheter
Illojalt beteende kan påverka den anställdes framtida referenser och karriärmöjligheter, särskilt i mindre branscher där rykten sprids snabbt.
Vad gäller efter att anställningen upphör?
Lojalitetsplikten upphör i regel när anställningen avslutas – men viss tystnadsplikt kvarstår, särskilt när det gäller företagshemligheter eller känslig information.
Därför är det vanligt att företag vill upprätta lojalitetsavtal eller sekretessavtal som reglerar även tiden efter avslutad anställning – särskilt för roller där tillgången till information varit omfattande.
Så kan lojalitetsplikten förtydligas i praktiken
Många arbetsgivare använder idag lojalitetsavtal för att förklara vad lojalitetsplikten innebär. Ett tydligt skriftligt dokument gör det enklare för båda parter att förstå gränserna för vad som är acceptabelt beteende.
Ett färdigt lojalitetsavtal kan enkelt upprättas via:
https://intressekontrollen.se/lojalitetsavtal/
Det passar att införa:
- Vid nyanställning
- När någon får utökat ansvar
- Vid oro kring informationshantering
- Som komplettering vid distansarbete eller externa uppdrag
Viktigt att vara lojal och skriva under
Lojalitetsplikt är en grundpelare i svensk arbetsrätt – och i varje fungerande arbetsrelation. Den handlar inte om kontroll, utan om förtroende. Men förtroende behöver ramar för att vara hållbart.
Att förstå och respektera lojalitetsplikten är viktigt för båda parter.
Och att skriva ett tydligt lojalitetsavtal är ett enkelt sätt att säkerställa att alla vet vad som gäller – innan något händer.
