När ett aktiebolag blir kund hos en utländsk bank krävs ofta att bolaget kan redovisa sin ägarstruktur på ett tydligt och sammanhållet sätt. En Cap Table används i dessa sammanhang som ett dokument som visar vem som äger bolaget, hur ägandet är fördelat och vem som har kontroll.
Utländska banker använder Cap Table som underlag redan i samband med kundansökan. Utan en tydlig Cap Table kan processen för att bli kund fördröjas eller avbrytas, eftersom banken saknar ett dokument som sammanfattar ägarförhållandena.
Cap Table vid etablering av ny bankrelation
Vid etablering av en ny bankrelation utanför Sverige ställer banker ofta krav på detaljerad information om bolagets ägare. Cap Table används då för att redovisa ägarandelar och kontrollnivåer i ett format som är anpassat för internationell handläggning.
Dokumentet gör det möjligt för banken att snabbt ta del av relevant ägarinformation utan att behöva granska flera separata handlingar.
Cap Table vid internationella betalningar
Även vid internationella överföringar kan banker begära en Cap Table, särskilt vid större belopp eller återkommande transaktioner. Banken behöver då säkerställa att den har korrekt och uppdaterad information om bolagets ägarstruktur.
Cap Table används i dessa fall som ett underlag för att bekräfta vem som ytterst kontrollerar bolaget bakom transaktionen.
Krav på tydlighet och aktualitet
Utländska banker kräver normalt att Cap Table är aktuell, korrekt och tydligt utformad. Dokumentet ska visa ägarandelar i procent och tydligt ange vilka personer som har ett betydande inflytande i bolaget.
Ofta krävs även att Cap Table är signerad av behörig firmatecknare och i många fall intygad av notarius publicus.
Konsekvenser vid avsaknad av Cap Table
Om Cap Table saknas eller är bristfällig kan banken begära kompletteringar eller stoppa handläggningen. För bolag som har eller planerar internationella bankrelationer är Cap Table därför ett nödvändigt dokument.
Beställ en korrekt Cap Table hos Aktieboksregistret här.
